Kvalitetstid vs. Kvantitetstid
Gäst inlägg av helena sanderson
Eftersom Angelo är iväg och coachar ett u15 lag i amerikansk fotboll idag så har han bett mig skriva ett inlägg om vad som är av störts värde när det kommer till barnuppfostran, kvalitetstid eller kvantitetstid.
Barn får utan tvekan för lite tid med sina föräldrar i dagsläget. Båda föräldrarna jobbar 100 % och hinner inte med att umgås med sina barn i den utsträckning som skulle vara nödvändig. Det är allmänt känt att barn behöver bra förebilder att se upp till samt att barnens individuella sidor behöver framhävas för att barnet ska kunna etablera en individuell identitet. För att kunna göra detta krävs närvarande föräldrar. Genom att tidigt skola in barnen på dagis och sedan träffa dem enbart några timmar om dagen minskar man chansen för att barnet ska kunna växa och bli den person som han eller hon är ämnad att bli och som ger störst möjlighet till att bli stark, självständig och säker i sig själv.
Många skulle troligtvis hävda att det som krävs är kvalitetstid, att några enstaka timmar varje dag räcker för att skapa en bra kontakt om dessa används rätt. Men ett barn behöver kontinuitet och trygghet. Att en mamma kanske tar sig tid att vara super mamma någon gång i veckan räcker inte för att barnet ska få rätt grund. Ett barn behöver närvaro för att etablera bra förebilder. Därför är kvantitets tid vad som krävs i ett barns liv. Förutsatt att föräldern är frisk och lever sunt så kommer detta i sin tur leda till att barnet får rätt grund. Barnet får rätt värderingar och bra förebilder. Därmed minskar risken för att barnet blir enbart en i mängden på dagis. Kvantitetstid leder också till kvalitetstid då enbart närvaron i sig går att se som kvalitet.
Så hur ska detta då uppnås i dagens hektiska samhälle? En bra början är att se till att lämna jobbet på jobbet när arbetsdagen är slut. När man väl klarar av att göra det så kommer resten gå mycket lättare. Att planera hjälper också till mycket, se till att få en timme innan ni måste rusa iväg till dagis/skolan och sedan jobbet; detta ger tid att äta en ordentlig frukost samt att umgås, och minskar dessutom stressen. Sedan efter skolan så är det bra om man försöker göra någon aktivitet som familj, det behöver inte vara något extravagant utan det räcker att alla samlas och lagar mat tillsammans och sedan äter och kanske ser någon rolig film, eller att barnet får hjälp med läxorna. Självklar är fysisk aktivitet otroligt viktigt och även ett bra sätt att umgås på.
Som liten så spenderade jag och mina bröder otaliga timmar i mammas cykelkärra, antingen på väg till stranden eller till stallet. Vi älskade det, och även om detta inte innefattade att vi pratade med mamma under tiden så fick vi ändå hennes närvaro. Så det kan vara en idé att investera i en cykelvagn. Bra för din egen motion samt för barnet i störta allmänhet.
Tillbaka till det där med jobbet då. Skulle det vara så att du verkligen behöver jobba även på kvällen när du kommit hem. Se då till att göra det efter att barnet somnat om det är möjligt, eller sätt barnet hos dig med ett block och en bunt färgpennor så vet han/hon att du är där och närvarande.
Så även om timmarna tryter så finns det alltid sätt att göra så mycket av dem som möjligt. Det behöver inte vara stora aktiviteter utan det räcker med de små sakerna i vardagen så länge du är närvarande under barnets uppväxt så kommer han eller hon få de möjligheter som krävs för att bli sitt bästa jag. Och tro mig du kommer bli barnets superförälder på heltid istället för på deltid!
/Helena
